Syskonmisshandel kan leda till sämre hälsa

Människan är gjord för att klara av kortvariga stunder av stress. När vi upplever situationer med stress vid till exempel fara sker en reaktion i kroppen, där hormoner som adrenalin noradrenalin och kortisol ökar mängden energi och ger oss kraft att sätta oss i säkerhet. Vad som däremot påverkar vår hälsa negativt är när vi utsätts för långvarig stress. Då försvagas nämligen vårt immunförsvar som därmed blir sämre på att skydda oss mot olika bakterier och virus.

Idag blir vi stressade av helt andra saker än vad som skapade ängslan och oro för våra förfäder. Nu kan vi istället känna oss pressade av dagliga krav eller funderingar. Men vårt kroppsliga system kan inte skilja på till exempel stress inför en deadline eller om vi blir jagade av en björn. Därför uppstår samma påslag av stresshormoner i kroppen i båda fallen.

Och en av de grupper som är särskilt känsliga för långvarig stress är offer för syskonmisshandel. Att som barn bli utsatt för ständiga kränkningar av ett syskon, gör att de känner nästan konstant oro och ängslan för att drabbas av nya angrepp. Kronisk stress kan även uppstå i fall där barn och ungdomar känner sig oönskade, har mindervärdskomplex och hyser en ständig rädsla för att göra bort sig. De känner därför aldrig att de riktigt kan slappna av och känna trygghet i tillvaron. Och denna oupphörliga och påtvingade vaksamhet känner jag för övrigt igen hos mig själv, då den var min ständige följeslagare under många år.

Forskare har kunnat konstatera att barn som känner konstant stress, har en högre nivå av kortisol i blodet. Och att ständigt förhöjda nivåer av kortisol i blodet bidrar i sin tur till ett sämre immunförsvar. Nivåerna av kortisol skall helst inte vara förhöjda i mer än fyra timmar i sträck.

För då kan det nämligen leda till att kroppen blir utmattad och kan ta skada. Kortisol minskar nämligen produktionen av tillväxthormoner och testosteron. Också balansen och mängden av signalämnena, må-brahormonerna serotonin och dopamin kan minska till oroväckande låga nivåer. Detsamma gäller hormonet DHEA.

För övrigt påverkas också hippocampus och amygdala som är en del av det limbiska systemet i hjärnan, negativt av långvarig stress. Dessa centra styr en lång rad funktioner i vår anatomi som till exempel långtidsminnet. Dessutom försämras kroppens återuppbyggnad till en följd av att cellproduktionen och ämnesomsättningen blir sämre.

Även om professor Maria Faresjö inte anser att det finns tillräckligt med vetenskapliga studier som bevisar att långvarig stress ger ett försämrat immunförsvar, misstänker hon ändå att det finns en stark koppling mellan svår psykisk stress hos barn och ungdomar och sjukdomar som till exempel barndiabetes, (celiaki) glutenintolerans och ledgångsreumatism.

Barn som utsätts för långvarig stress får också en ökad risk för att i vuxen ålder utveckla hjärt- och kärlsjukdomar, högt blodtryck, fibromyalgi, olika magproblem, tarmsjukdomar, endometrios, diabetes typ 2, olika demenssjukdomar, cancer, snabbare åldrande samt en förtidig död.

Långvarig stress har nämligen visat sig vara särskilt skadlig för barn och ungdomar. Och ju yngre barnet är som utsätts för den långvariga stressen, desto mer förödande blir effekterna på dess hjärna. Eftersom hjärnan hos spädbarn och små barn absorberar nästan allt som händer i dess omgivning samtidigt som den växer och utvecklas, är den extra känslig för olika stresshormoner. Dessa kan i sin tur orsaka långvariga förändringar i det stressade barnets hjärna och försämra såväl minne som förmåga till inlärning.

Det finns även indikationer på att förändringar kan uppstå i små barns DNA, när de utsätts för långvarig stress och trauman. Men det är samtidigt viktigt att komma ihåg att DNA inte är detsamma som ett förutbestämt öde, utan att det bara ger en antydan om en förhöjd risk.

Nu är det slut på inlägget för den här gången. Ta hand om er själva och varandra. Tack för mig. Vi ses om ni vill nästa vecka.

Helén

Ni får gärna kommentera, men var snälla och gör det med respekt och gott omdöme.

Källor:

1.E. Carlsson, A. Frostell, J. Ludvigsson, M. Faresjo. Psychological Stress in Children May Alter the Immune Response. The Journal of Immunology, 2014; 192 (5): 2071 DOI: 10.4049/jimmunol.1301713

Internet:

http://www.mjolkfri.com/nyhet.php?id=499

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5778882

http://www.heysigmund.com/toxic-stress/

© Helén Varenius – text och foto