Psykisk syskonmisshandel Del 1

Olika former av psykisk misshandel är till exempel att retas, att komma med förringande, förlöjligande, hånfulla eller spydiga kommentarer. Det kan vara att skrämmas, att förarga, att provocera eller att trakassera. Det kan också vara att frysa ut och ignorera, att förtala och förstöra relationer för syskonet eller att förstöra syskonets ägodelar. Till den sista kategorin hör även att tortera eller döda syskonets husdjur.

Många har svårt att förstå skillnaden mellan att retas och att skoja. Men vid det förstnämnda begreppet finns det en förövare och ett offer, och där sker skämten på offrets bekostnad. När man skojar är förhållandet däremot mer jämnlikt och menat att leda till skratt istället för psykisk smärta.

Att ge ett syskon öknamn är den vanligaste formen av syskonmisshandel. Sådana tillmälen är vanligtvis menade att vara nedsättande och är ett sätt att visa förakt. Många gånger brukar spenamnen fokusera på någon yttre beskaffenhet hos offret eller på något karaktärsdrag. Att komma med förlöjligande kommentarer är med andra ord ett sätt att håna offret och att visa ringaktning. Om det dessutom kombineras med skrattsalvor, kan resultatet bli extra smärtsamt för offret.

Förnedring är en typ av psykisk misshandel som är ämnad att beröva offren, både sitt egenvärde och sin självaktning. Att som liten få höra att han/hon är helt värdelös, kan få förödande konsekvenser även långt upp i vuxen ålder. För små barn utgår hela deras värld och deras känsla av trygghet från den egna familjen. Och att då få höra av ett äldre syskon som barnet kanske beundrar, att han/hon är knäpp, dum eller inte tillhör familjen kan skada barnets självkänsla för många år framåt.

Barn är särskilt sårbara för nedvärderande uttalanden, eftersom de inte hunnit bilda någon positiv syn på sig själva. De har heller ännu inte hunnit utveckla några andra referensramar än den egna familjens. Så när de äldre syskonen kommer med nedlåtande omdömen, tenderar det yngre syskonet att tro på dem. Detta är särskilt vanligt i de fall där föräldrarna låter bli att ingripa.

En annan form av psykisk misshandel som äldre syskon ibland utsätter yngre för, för att kontrollera dem, är att spela på deras redan existerande rädslor. Det kan till exempel röra sig om mörkrädsla, ängslan inför främlingar eller fruktan för att gå vilse.

De allra flesta barn brukar värdesätta en eller flera av sina leksaker mycket högt. Att få dem förstörda, ibland kanske mitt framför näsan på dem, gör därför mycket ont. Så när det äldre syskonet attackerar leksaken, så attackerar han/hon i själva verket sitt syskon. Detsamma gäller när ett husdjur är involverat. Fast då misshandeln här även involverar tortyr eller dödandet av ett levande djur blir övergreppen tvåfaldigt större och av den orsaken extra motbjudande.

Relationsaggression och förtal är former av psykisk misshandel som går ut på att skada ett syskons relationer och/eller sociala status bland jämnåriga, den egna familjen eller andra grupper genom medveten manipulation, skvaller och ryktesspridning. Beteendet resulterar då ofta i att offret utesluts från sociala aktiviteter eller blir förödmjukat och förnedrat inför andra. Det innebär många gånger också att den drabbade blir totalt utfryst och förlorar alla sina vänner.

Nu är det slut på inlägget för den här gången. Ta hand om er själva och varandra. Tack för mig. Vi ses om ni vill nästa vecka.

Helén

Ni får gärna kommentera, men var snäll och gör det med respekt och gott omdöme.

Källa:

Bok: Perilous rivalry av Vernon R. Wiehe, Teresa Herring, 1991

Bok: Sibling abuse av Vernon R. Wiehe, 1997

Internet:

https://en.wikipedia.org/wiki/Relational_aggression

© Helén Varenius – text och foto