Nedan kommer några exempel på omständigheter som ökar risken för att syskonmisshandel skall uppstå i hemmet.
- Att föräldrarna är otillgängliga och att det saknas adekvat tillsyn av barnen i hemmet.
- Svårigheter med känslomässig anknytning mellan familjemedlemmarna. Föräldrarna kan vara fysiskt tillgängliga, men samtidigt känslomässigt oåtkomliga för sina barn.
- Ineffektivt föräldraskap.
- Lågt föräldraengagemang vilket ofta är kopplat till många syskonkonflikter.
- Att föräldrar favoriserar ett av sina barn över ett annat.
- Syskonrelationer som kännetecknas av skillnader i makt, fastställda roller och otydliga gränser.
- Förekomst av konsekvent brist på respekt för syskonens personliga och psykiska gränser.
- Familjer med äktenskapsproblem, där det förekommer ett stort antal konflikter, dels mellan makarna och dels mellan föräldrarna och barnen.
- När förhållandet mellan familjemedlemmarna fungerar dåligt i kombination med utomstående faktorer som till exempel sexism i samhället eller pornografi.
Att få ett syskon är inte alltid en positiv erfarenhet för det äldsta barnet. Plötsligt finns det en ny liten individ i hemmet som stjäl all pappas och mammas uppmärksamhet. Detta betyder minskat intresse, mindre tid och att föräldrarna har mindre energi över för att tillgodose det första barnets behov. Allt det kan medföra att det första barnet känner sig försummat och åsidosatt. Det kan till och med börja inbilla sig att föräldrarna älskar det nya syskonet mer. Då är det inte så konstigt ifall det första barnet börjar se det yngre som ett hot mot sin existens och blir avundsjukt.
Varje barn har behov av att bli bekräftat och älskat av sina föräldrar. Det betyder likväl inte att alla barnen skall behandlas likadant. Varje barn är unikt och behöver olika mycket omsorg och uppmärksamhet. Ett tips är därför att se varje barn som en egen individ och att ge det egentid med föräldrarna då och då, till exempel en eller två gånger i veckan.
Vad föräldrar inte bör göra när ett barn uppvisar tecken på aggression eller avundsjuka mot ett yngre syskon, är att slå det eller skälla på det. Detta för att det attackerande barnet kan uppleva att det är det yngre syskonets fel att det blir bestraffat av föräldrarna. Sådana disciplineringsåtgärder tenderar därför istället att öka det äldsta barnets aversion mot det yngre och kan i värsta fall cementera en fientlighet mellan syskonen som varar livet ut. Prova istället att diskutera problemen eller att avleda uppmärksamheten om det angripande barnet är litet.
Nu är det slut på inlägget för den här gången. Ta hand om er själva och varandra. Tack för mig. Vi ses om ni vill nästa vecka.
Helén
Källor:
Bok: Perilous rivalry av Vernon R. Wiehe, Teresa Herring, 1991
Internet:
https://en.wikipedia.org/wiki/Sibling_abuse
https://www.aaets.org/article214.htm
© Helén Varenius – text och foto